Joh. 1:3: Allt är till i Honom
Allt blev till genom honom, och utan honom blev ingenting till av det som är till. - Joh. 1:3 Vi tänker lätt att "detta med Gud och frälsningen" är något som är skilt och avskilt från vår tillvaro i övrigt, både i tid och rum. Söndagen, i bästa fall, och de stora kyrkliga helgerna är den tid vi reserverat för Gud. Eller kanske vi skjuter upp saken till ålderdomen? Och en kyrka eller en gravgård kan vi tänka på som platser där man kan begrunda trosfrågorna medan vardagslivet har andra arenor. Men Johannes lämnar inget utrymme för något annat än Ordet, Kristus. Och när Paulus tar till orda inför atenarna på Areopagen, säger han att Gud "inte är långt borta från någon enda av oss. För i honom är det vi lever och rör oss och är till". (Apg. 17:27f) Att Ordet blev mänska - inkarnationen - och att Jesus Kristus levde mitt ibland oss, bör alltså formuleras i presens, närvarande tid. Han lever mitt ibland oss nu. Och Hans himmelsfärd innebar motsatsen till det de tros...